Min Viktresa Med Xtravaganza

När jag var på mitt första möte med min coach Carina den 12 oktober 2010
så frågade hon vad jag ville väga, vadå väga sa jag,
ja säg en vikt som du tycker låter rimligt så får jag se om det är ok.
Ja, så då sa jag ju bara liksom sådär en vikt ca 38,4 kg mindre från den vikten jag hade då....
Jag satt och drömde mig bort: tänk om man hade klarat av att gå ner så mycket, men den dagen lär ju inte komma
för alla mina försök till att tappa all övervikt jag har har ju misslyckats, så varför skulle jag klara det denna gången....
Den dagen kommer inom de närmsta dagarna, för jag har bara 2 hg kvar till alla de där 38.4 kg som jag sa till
min coach att jag ville gå ner....
Tänk 38 kg, alltså nästan 40 kg.

Nu när jag har gått ner så här mycket så har liksom inte min hjärna
hängt med riktigt på att jag inte har den där stora extremt feta röven, den där stora äckliga magen,
stora bröst ska jag ju
inte säga att jag hade men dom var nog normalstora för en normalviktig tjej.
När jag ser mig i spegeln så ser jag fortfarande en S T O R person, nu ska ni inte tro att jag har fått problem och
att jag kommer att gå för långt med min viktminskning bara för att jag känner så....
men det är tydligen ganska så normalt att
man ser och känner sig stor fortfarande eftersom det har gått så snabbt med att tappa så pass mycket i vikt
så hjärman hinner inte riktigt med.
Det märker jag ju när jag köper/beställer kläder på tex H&M, jag får ju skicka tillbaka det mesta eftersom
jag beställer för stora storlekar.
Ja det tar säkert lite tid att få hjärnan att se den nya Jossan.

Jag hoppas nå min målvikt imorron eller på tisdag, efter det har jag ett nytt mål,
att tappa ca 7-8 kg till och därefter ska jag bygga muskler, inte så att man blir ett "biffigt" muskelberg
(inte för att jag tror att det hade gått, hehe) utan att man får lite mer armmuskler, ryggmuskler och
kanske, kanske kan jag få tillbaka mina anande rutor jag hade på magen för en si så där 15 år sedan....
SKAM DEN SOM GER SIG